Visar inlägg med etikett skjorta. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett skjorta. Visa alla inlägg

torsdag 15 augusti 2013

Sy en skjorta, del 4

Skjortan är nu klar och både jag och J är nöjda med den. Eftersom det är det allra första plagget för honom i 1600-talsgarderoben, så blir det inte några tidsenliga bilder. Jag tror att det kommer att se mycket bättre ut med rätt kläder! Jag har en vag känsla av att ärmarna är för långa, men å andra sidan så är de lika långa som originalskjortan och J är betydligt längre än 1600-talsmannens genomsnittslängd. Med rätt jacka så kommer det förmodligen se bra ut. För tillfället så är det bomullsband i skjortan, men de ska bytas ut till linne. Jag var ganska orolig att kragen skulle bli för trång, men den är snarare för stor. Eventuellt så måste jag göra den lite mindre. Hela skjortan är sydd helt för hand och påbörjades för två månader sedan, men då har jag inte bara sytt på den, utan också arbetat med andra projekt.






Manchetterna är gjorda på samma sätt som kragen, förutom att ärmen är jämnt rynkad och manchetten har två knapphål för knytbanden.

 
Slitsen i ärmen har en liten tvärslå, 0.5 cm lång i knapphålsstygn för att förhindra att den slits upp.
 


Nu behöver det inskaffas svart ylle och mönster för en herrdräkt från mitten av 1700-talet. Själv ska jag sy en 1640-talsklänning. Har ni gillat den här sydagboken? Vill ni ha en för klänningen också? Och vad syr ni själva på?
 

onsdag 10 juli 2013

Sy en skjorta, del 3


Skjortan börjar så smått bli klar, nu är det bara manchetterna kvar Ärmarna , som är väldigt vida, sys fast vid axelsömmen innan man syr ihop vare sig ärm- eller sidosömmar. Precis som kragen så är ärmarna fastsydda frän rätsidan med en dekorativ söm. Över skuldran är ett parti av ärmen rynkad, resten sys in slätt.

 
På insidan viks ärmens sömsmån in och sys fast osynligt så att det bildas en falsk fransk söm, precis som på originalskjortan. Den har dock samma sorts avslut även i ärm- och sidosömmarna.


Över rynkorna är en bit linneband fastsytt. Antagligen för att rynkorna gör det svårt att vika in och avsluta snyggt. Insidan på skjortan blir väldigt prydlig!

 
Kilen under ärmen görs av en liten kvadrat, 8X8 cm när den blivit fållad.

 
Eftersom mitt tyg inte har användbara sömsmåner, så skulle de falska franska sömmarna som originalet har, bli för bulkiga på min. I ställer syr jag ihop den från rätsidan med små stygn. Jag börjar i hörnet där liv och ärm möts och syr fast kilen mot ärmen. Sedan syr jag fast den från hörnet igen mot livet. Kilen viks och sys fast på samma sätt vid det andra liv/ärm hörnet. Nu fortsätter jag dock och syr ihop hela ärmen, förutom en 10 cm lång slits. Sidsömmen sys ihop på samma sätt, med en slits som börjar 46 cm ned på sidsömmen. Eftersom min skjorta är mycket kortare än originalet så är sidslitsen ganska kort.

 


Kilen på plats.

 


Sidslitsen är förstärkt från insidan med en liten linnelapp på 3X2 cm

 


Nästa inlägg så får ni se manchetterna och den färdiga skjortan.

tisdag 18 juni 2013

Sy en skjorta, del 2


Nu har jag fållat 10 meter linne! Det tog ungefär 15 timmar och fallen blev faktiskt snyggare ju längre jag kom. Jag fick tipset att man kan stärka fållen innan man syr den för att att det ska bli mer precist, sedan tvättar man ur det när man är klar, men jag hade redan börjat när tipset kom. Men det kan ju vara bra att hålla i minnet för framtida bruk. Ändarna på ärmarna är inte fållade utan bara kastade. Arnold nämner inget om kastade sömmar, men för min egen sinnesfrids skull så gjorde jag det ändå. Efter det så klippte jag ut halsringningen. Många av skjortorna i ”Patterns of Fashion 4” har bara en slits, men den här skjortan har en mycket långsmal oval, men en 16 cm långa slits mitt fram. Jag kastsydde runt urringningen och fållade slitsen med lika smala fållar som på resten av skjortan.

Axlar är förstärkta med ett trapetsformat bit tyg, bredast vid axeln. Långsidorna har 0.5 cm invikt och är sedan fastsytt på avigsidan så att sömmen syns på utsidan. Kortsidorna döljs av kragen respektive ärmarna, så de behöver inte vikas in. Originalet är sytt med fin linnetråd, men jag använder bomull.
 
Kragen består av en rektangel som är vikt på mitten längs långsidan så att den färdiga kragen blir 4 cm hög. Halsringningens ”hörn” lämnas släta, men bak- och framstyckena rynkas så att den passar kragen. Kragen sys fast från rätsidan så att dekorativ söm bildas. Den har också ett mer praktiskt syfte då den håller effektivt håller reda på rynkorna. Originalet sys med linnetråd, men jag har använt knapphålssilke.
 
Om jag får saga det själv så tycker jag att det blev riktigt tjusigt.
 
Kragen avslutas med att sömsmånen vikts in mot varandra och sedan har jag sytt ihop med kastsöm. På insidan är sömsmänen invikt och fastsydd så att traskanten i urringningen är helt dold. Mitt bak på kragens insida har jag broderat ett ”J”. oroginalet har ett ”C” för Claes, så jag tyckte det passade bra.
 
 
Slitsen mitt fram avslutas med ett litet “spindelnät”. Återigen så är det både dekorativt och praktiskt. Slutpunkten på en slits är ömtålig och på flera andra skjortor i ”Patterns of Fashion 4” så har den slitits upp. Den lilla spindelväven förstärker denna ömtåliga punkt. Jag sydden den med knapphålssilke och ”vävde” nätet för att sedan täcka trådarna med knapphålsstygn.
Slutresultatet blev inte riktigt lika elegant som originalet, dock…
Nästa inlägg; ärmarna!

onsdag 12 juni 2013

Sy en skjorta, del 1

I dag klippte jag ut och började sy en 1600-talsjkorta. Mösntret är baserat på ett mönster i Patterns of Fashion 4 av Janet Arnold och återfinns på sidorna 74-75. Basmönstret för skjortor höll sig ganska konstant mellan 15- och 1700-talet och all mönster efter bevarade exemplar som jag sett har haft denna konstruktion: En lång rektangel formar livet, mindre rektanglar ärmarna och en liten kvadrat bildar en kil under ärmen. Små rektanglar bildar krage och manchetter. Det finns naturligtvis skillnader i måtter och detaljerna mellan olika skjortor. Att jag valde just den här skjortan beror på flera orsaker.
 

Rätt tidsperiod. Originalskjortan bars av amiralen Claes Bielkenstierna när han dödades 1659.

 
Den är svensk. Jag tycker att det är roligt att sy kläder efter mönster som faktiskt burits i Sverige.

 
Den är enkel. De flesta bevarade skjortor har bevarats just för att de är dekorerade med broderier och spets. Livrustkammaren har lite andra kriterier för sina sparade plagg, som till exemple att någon har blivit dödad när man bar det. Just den här skjortan är visserligen en adelsmans skjorta, men också en skjorta för vardagsbruk. Ändå har den flera intressanta detaljer som till ett exempel en liten spindelvävsdesign i halsslitsen. De har ett praktiskt ändamål då det förstärker en svag punkt,men är också dekorativ.

 


Originalskjortan, komplett med blodfläckar.
Livrustkammaren 21454 (5793:1)
 
Jag syr skjortan i skjortlinne och den kommer att sys helt för hand. Det är naturligtvis fullt möjligt att sy den på maskin, men jag tycker om att sy för hand och jag vill ha ett portabelt syprojekt. Så långt jag kan kommer jag att följa originalmönster och sömnadssätt, men med vissa skillnader. Eftersom jag inte hade tillräckligt med linne så blir min skjorta kortare, 100 cm lång i stället för ca 120. Originalärmarna är ca 89X64 cm men eftersom J har längre armar så är de förlängda till 67 cm. Kilen är lika stor som originalet, 8X8 cm. Krage och manchett kommer också att klippas efter Js mått för passformens skull. Eftersom alla mönsterdelarna består av raka stycken så ritade jag upp mönstret direkt på tyget.

 

Dags att klippa. Katten Spiff hjälpte till genom att agera tygtyngd.
 
Originaltyget var bara 100 cm brett och dess fulla vidd har utnyttjas till skjortlivet, vilket också medfört att man kunnat utnyttja stadkanterna. Moderna tyger är vidare och stadkanterna ser annorlunda ut, så i stället har jag valt att fålla hela skjortlivsdelen med en smal fåll. Jag kommer också att kanta ärmlängden på samma sätt. På originalskjortan så har man sådana smala fållar där det inte finns stadkanter. Orignalets fållar är dock väldigt smalla, ca 1.5 mm. Så duktig på att sy är inte jag, så mina blir ca 2.55 mm.

 

Nu väntar en hel massa fållning. När det är klart så återkommer jag med ett inlägg om kragen.

 

Läs mer

The Costume Historian diskuterar skjortor och syr en.
En annan enkel skjorta
 
En bevarad skjorta i England som liknar Claes Bielkenstiernas.

tisdag 1 november 2011

Skorta och särk

Jag är ingen expert på 1600-talsmodet och vill verkligen inte framhålla mig som en sådan, men jag tänkte att det kunde vara intressant med ett litet avstamp för de som vill sy sina kläder själv. Först ut får då bli det innersta lagret, skortan och särken. En nödvändig persedel i den historiska dräkten, det linneplagg som man bar närmast kroppen. Ju förmögnare man var, desto fler särkar eller skjortor hade man och desto finare var kvalitén på tyget. Eftersom kläderna ofta inte gick att tvätta, så fungerade linnet som en barriär mellan dyrbara tyger och kroppen. Och skyddade kroppen från att bli skavd mot tunga eller grova tyger. Snittet var enkelt och höll sig ganska oförändrat över flera sekel och det är inte svårt att hitta både mönster och sömnadsbeskrivningar på nätet. Det är inte heller svårt att sy och även om det går att köpa mönster, så kan man lätt rita upp mönsterdelarna direkt på tyget, speciellt om man har en vinkellinjal.



Mönster
Mönster för en vid särk och för en mansskjorta kan man hitta här och här. Vill man ha en mer figurnära särk med smala ärmar så kan man med fördela använda sig av The smock pattern generator . Se upp lite med ärmarna som kan bli väldigt snäva.

Det finns också ett flertal böcker där man kan hitta mönster;

Arnold, Janet Patterns of Fashion 4, The cut and construction of linen shirts, smocks, neckwear, headwear and accessories for men and women Mönster på 17 skjortor och 15 särkar, 1540-1660, i flera olika typer. Och för damer som helst har något under särken så finns det mönster till underbyxor också. Boken innehåller färgbilder på de bevarade plaggen, bilder på liknande plagg i konsten, samt analys och mönster.



Friendship, Elizabeth Pattern Cutting For Men's Costume Mönsterkonstruktion för en basskjorta.

Mikhaila, Ninya och Jane Malcolm-Davies The Tudor Tailor, Reconstructing sixteenth-century dress Ett århundrade för tidigt, men som sagt, det här är plagg som inte ändrade sig så mycket. Basmönster för en skjorta och en särk med sömnadsbeskrivning.

North, Suan och Jenny Tiramani Seventeeth-century Women's Dress Patterns, Book One Den här boken går ett steg längre än Janet Arnold och man får en mer djupgående analys av det bevarade plagget, samt konstruktionen, steg för steg. Dock bara ett särkmönster.

Vill man ändå ha ett köpt mönster så säljer Reconsteructing History sådana.

Tyg
Linne kan man hitta lite varstans, men här är några nätbutiker;

The Fabric Store
Ganska stort utbud på linne i olika kvalitéer och ofta reor, så man kan göra riktig kap.

Handelsgillet

Korps

Svarta katten

(Bilden på stureskjortan hittade jag här och särkmönstret här. )