Sy en 1630-talsklänning, del 2: Mönstret

Att ha ett mönster är bra och vill man inte rita upp det själv så finns det hör mönstret från Reconstructing History.

Man kan också inhandla det från Handelsgillet. Själv så gör jag mina mönster själv. Då kan man förstora upp mönstret rakt av ifrån boken och sedan göra ändringar i passformen. Men eftersom jag har ett redan inprovat mönster för en 1700-talskorsett så valde jag att använda det som grunden till mitt mönster. Det kanske låter lite underligt, men basformen på snörliv höll sig ganska konstant från slutet av 1500-talet och 200 år framåt. Min 1790-talskorsett slutar strax ovanför midjan som det här 1600-talslivet och vinkeln på axelbandet är rätt. Så jag ritade helt enkelt upp halva korsetten på papper och använde det som bas. Originallivet har mindre mått än vad jag har, så även om jag utgick från dem, så litade jag mest på vad jag tyckte så rätt ut.

Det ”nya” mönstret är de svarta linjerna originalmönstret är den prickade blå. De blå och röda partierna ska dubbleras med tagelväv av två olika kvalitéer. Eller rättare sagt, så är det i originalmönstret. Eftersom jag bara hade en sorts tagelväv hemma så använde jag samma linnekanvas som foderlivet är gjort i. Detta innebär att livet har två, tre eller fyra lager tyg och dessutom extra bening.

Jag gjorde ett fel när jag ritade upp mönstret och det är att jag placerat snörningspanelen kant i kant med framstycket. Tittar man ordentligt på mönstret och på röntgenbilderna så ser man att snörningspanelen är lagd ovanpå framstycket och fastsytt ungefär där de snedställda bene är. För min del så spelar det mindre roll eftersom jag ändå måste göra ändringar fram för att få till en bra passform. Snörningspanelen är nämligen på tok för låg för att ge något som helst byststöd. Som jag nämnde i förra inlägget så bars det antingen en separat magplatta eller ett snörliv under, men eftersom vi är ute på spekulationsmark i vilket fall som helst så beslutade jag mig helt enkelt att förlänga framstycket och höja det i stället för en separat snörningspanel. Samt att bena upp det ordentligt, eftersom jag är storbystad och behöver stödet.

Första provningen:

Var snälla och ignorera den skrynkliga, skeva och felvända särken,

Bakstycket behöver göras smalare och axelbanden kortas.

Andra provningen, nu med ben och förstärkta partier. Livet är hopsytt för provningen, men de sömmarna ska sprättas upp och kläs med yttertyget innan det sys hop permanent. Benen är plastvalben inköpt på rulle. De är mycket smalare än originalets valben, så jag har sytt flera beningskanaler i stället.

Fortfarande en aning för vid över ryggen.

I nuläget så är livet inte helt åtsnört fram, vilket är medvetet. Erfarenheten har lärt mig att det kommer att gå så småningom och sitter det för bra nu så kommer det att bli för stort så småningom.

Riktigt så urringat när klänningen är klar kommer det inte att bli. Yttertygets magplatta ska benas upp och ger då lite extra stöd och det kommer också själv grundlivet att göra när den snörts åt ordentligt.

Yttertyget är i lila taft med rosa skimmer. Det syns inte riktigt här, men här är i alla fall yttertygets förlängda delar. Sex kilar ska sys i för extra höftvidd.

 

Här syns det rosa bättre, men har en kallare ton i verkligheten.

 

 

Nu ska yttertyget monteras på foderlivet, sedan så ska ärmmönstret ritas upp.