Gustav Adolf-dagen

Har ni fått någon bakelse? Det jag lyckades komma över såg snygg ut, men smakade inte så fantastiskt faktiskt. Varför man egentligen äter bakelser i dag är frågan, bakelsen lär ha introducerats av Bräutigams konditori i Göteborg i början av 1900-talet i alla fall.

Det finns givetvis mycket att fördjupa sig i när det gäller Gustav II Adolf. Jag tänker skriva några rader om de ettbladstryck som producerades för att sprida en viss bild av kungen och svenskarna i samband med att Sverige inträdde i tyska kriget (alltså det vi kallar 30-åriga kriget, men så kallades det ju inte medan det pågick). Jag länkar till bilderna, eftersom de inte är fria att använda. 1629 bekräftade riksdagen ett tidigare beslut i sekrets utskottet att Sverige skulle inträda i kriget, och året efter, i slutet av juni 1630 landstiger kungen i Tyskland. Vad syftet och målen med att delta i kriget var har diskuterats, men självklart handlar det om makt, territorium och att utvidga stormakten. Det blev viktigt att sprida en bild av kungen i Tyskland, och det producerades en mängd så kallade ettbladstryck. Det var ”affischer” i ganska stort format som var avsedda att sättas upp och spridas på olika sätt. I regel har de en bild och någon form av text i strofer under. Texten förklarar olika delar av bilden, och kan vara på rim. I någon fall kan det stå att den kan sjungas till valfri melodi.

Bild i samma stil som ettbladstrycken, från första upplagorna av Nordisk Familjebok, Wikimedia Commons.

Ett intressant fall visar Gustav II Adolf i mitten av bilden, och sedan en uppdelning av kyrkan i ”den goda” lutherska delen, och ”den dåliga” katolska delen. Det är ju inte så förvånande, men det överraskande är att medan den sjuhövdade hydran (ett bibliskt monster) anför den katolska sidan är det jungfru Maria som avbildas högst upp på den lutherska sidan. Rakt ovanför kungen syns Gud.
 Gustav Adolf, Maria och hydran


Den sjuhövdade hydran förekommer på fler bilder. Bland annat på den bild som visar  Gustav Adolf vid Augsburg. Bilden visar hur kungen på en höjd utanför staden står med lyftat svärd. Han har redan kluvit syndabocken med sitt avlatsbrev i tu, och nu ska han just hugga av hydrans sista huvud. Monstrets svans ringlar sig ut på en slätt, genom München och vidare söderut. Man kan förmoda mot Rom. Titeln på planschen är ”Die durch Gottes Gnad erledigte Stadt Augsburg”, dvs ”den genom Guds nåd befriade staden Augsburg”. Bakgrunden var att staden under kriget med alla konfessionella spänningar haft en relativt gynnsam situation, men 1629 kom ett edikt försämrade för de protestantiska invånarna. När den svenska armén kom 1632 mottogs de som en slags befriare, och rådet i Augsburg skänkte t ex kungen en mycket dyrbar gåva. Det s k Augsburgska konstskåpet, som i dag kan beses på Museum Gustavinaum i Uppsala.

Apropå bakelser, det finns ett till synes egendomligt tema på några av bilderna. Det handlar om konfekt och om en bankett. Det här rör sig om en episod i samband med slaget vid Breitenfeld, och det finns en koppling till belägringen av Magdeburg. Den katolske fälmarskalken Johan Tserclaes Tilly belägrade Magdeburg, som hade lovat stöd till svenskarna. Under belägringen satte soldater eld på delar av staden och ett stort antal civila dog, detta kritiserades mycket och Tilly blev föremål för kritisk propaganda från svenskt håll. Det sades också att han i stället för att förbereda sina trupper inför slaget vid Breitenfeld hållit en påkostad bankett, därav temat konfekt och bankett på flera bilder. Det finns också en ordlek som görs med utgångspunkt från detta, det latinska ”confectus est” används, både anspelande på konfekt och på att det kan betyda ungefär ”slagen” eller ”slagen på flykten”. Något som förstås passade svenskarna som stort vann slaget vid Breitenfeld. Konfektbild1 Konfektbild2

Planers samling

Den som är intresserad av fler ettbladstryck kan leta på Uppsala universitetsbibliotek. Där finns en stor sådan samling, större delen av den kommer från en 1800-talssamlare som heter Oskar Planer. Många av bilderna hittar man via bilddatabasen, med hjälp av Bildsök.

Mitt intresse för dessa bilder kommer sig av att mitt förra avhandlingsprojekt till stor del handlade om dessa bilder och den svenska propagandan i samband med inträdet i tyska kriget. Nu har jag bytt ämne, och skriver om något som är för modernt för den här bloggen; hushållet von Linné.